Anneli skriver

Affirmationer ur Divine Truth-perspektivet

Det kan vara bra att reda upp lite i hur det här med affirmationer funkar eller inte funkar ur ett Divine Truth-perspektiv. Under några decennier nu så har tekniken med att visualisera och upprepa och föreställa sig det önskade resultatet, mentalt och/eller känslomässigt, varit något som känts rätt och lockande för många.

Om vi ser på grunderna i hur det fungerar med själen och Guds lagar, så inser vi att det är toppenbra att föreställa sig saker vi blir glada av och önskar oss, men mindre bra att samtidigt försöka tränga undan jobbiga känslor som ofrånkomligen dyker upp när vi gör det. Det är ju just den känslomässiga läkningen av själen som automatiskt förändrar vad attraktionslagen för med sig till oss, och hur vår kropp och vår omedelbara omgivning ser ut och funkar.

Det enklaste sättet att använda affirmationer på ett sätt som hjälper oss dit vi vill, blir därför att visualisera och känna våra önskade resultat så mycket vi vill, som barn som fantiserar om något de skulle vara jätteglada för att få ha eller uppleva, och att hela tiden vara uppmärksam på vad Guds lagar visar oss är i vägen – inuti vår själ – för att vi ska kunna få det till oss. Önskelagen är där enbart för att ge oss det vi önskar oss, för att glädja oss med det vi själva väljer och älskar och är nyfikna på och vill uppleva och ha, eftersom Gud som vår förälder förstås vill ge oss mesta möjliga glädje i livet, men så kärleksfullt som möjligt!
Och när vi märker att något skorrar inom oss när vi föreställer oss glädjen i att ha körkort, resa till den italienska landsbygden eller träffa en livs levande elefant eller vara spritt språngande friska, så låter vi alla de jobbiga, motsägande känslorna komma upp, fritt och oförblommerat, rakt upp och ner och känner dem helst lika ohämmat som små barn gör.

Det blir däremot kontraproduktivt och det förlänger dessutom våra svårigheter i livet och tiden det tar för oss att verkligen känna glädje på alla områden i våra liv, om vi väljer att försöka tvinga bort våra inre smärtsamma känslor, genom att envist och enbart hålla fokus på det där glada vi vill ha/vara/känna. Går vi igenom affirmerandet och använder det som ett verktyg för att blockera olika delar av oss själva, och tror att “om vi bara gör det här tillräckligt intensivt/länge så kommer det där mörka försvinna av sig självt, för det får inte plats”, så kommer livet behöva höja volymen i sin tur för att visa oss att det där mörka, det går ingenstans förrän vi själva tar itu med det.

Säg att du vill sluta vara överviktig. Du gör dig bilder av hur du är frisk, alert, smärt och ger ett allmänt hälsosamt och balanserat intryck när folk ser på din kropp. Kanske du känner i dina visualiseringar hur du springer en runda och bara tycker det är jätteskönt, eller simmar och har på dig jättesnygga badkläder som du trivs bra i, eller att du får bekräftande kommentarer från andra som sett din nya förändring och är glada för din skull.

Beroende på hur hårt du själv håller fast vid olika fasadkänslor, det vill säga den självbild som täcker över smärtorna som den skadade delen av dig går runt med, så kommer snart vissa andra känslor dyka upp, mitt i ditt glädjefokus när du levandegör känslan och bilderna av den där kroppen du så gärna vill gå runt med.

Det kan vara känslor av rädsla – “om jag går ner i vikt och får en allmänt sett mer attraktiv kropp, då måste jag gömma den i bylsiga kläder så fort någon annan ser mig, så jag inte råkar illa ut! Jag vill inte ens att min partner ska känna sig attraherad av mig, tänk om han inte kan hejda sig någon kväll när han tagit sig några glas, fastän jag visar att jag inte vill!”

Det kan vara känslor av obehag och äckel – “jag kan inte tänka mig att ha sex och släppa någon inpå min kropp, det väcker jätteobehagliga associationer och bilder! Fy, att ha någon annans nakna kropp så nära, lukterna, sekreten, deras andedräkt.”

Det kan vara känslor av förakt – “jag vill inte se ut som någon självgod, kråmande, inbilsk bekräftelsesökare som bara bryr sig om utseendet, herregud, jag är en rekorderlig människa! Det finns väl viktigare saker här i världen än att ha rätt midjemått eller stora armmuskler! Jag kan inte med att andra tror något sådant om mig! Om någon tror att jag tänker göra mig till och lägga en massa tid på att se bra ut för att de ska ha något trevligare att vila ögonen på, så kan de glömma det. Jag ser ner på alla som sminkar sig, tränar, vaxar hår och lägger tusenlappar på frisörer och accessoarer.”

Det kan vara känslor av skam – “jag kan inte ha en fin kropp när mina vänner/syskon/föräldrar/min partner är överviktiga, då tycker de att jag är en diva som är överlägsen dem och att jag tror att jag är förmer än dem och ser ner på dem. Det törs jag inte, och det skulle kännas så skämmigt att vara slank och fin när de väger 50 kilo för mycket och mår dåligt!”

Alla de här jobbiga reaktionerna som börjar dyka upp på den första, glada bilden vi gör oss, av att vi är friska, allmänt sett attraktiva och inte har kvar någon övervikt, kommer – om vi låter de känslorna kännas – att leda oss vidare till ännu fler känslor därunder, ofta av sorg över hur andra projicerat olika kärlekslösa saker på oss.

Om vi då har någon bild av att vi kan fortsätta affirmera och visualisera fram resultatet där vi är lyckliga och “friskviktiga”, utan övervikten, utan att bry oss om de jobbigare känslorna som försöker knacka på den inifrån stängda dörren och visa sig precis som de är, så kanske vi lyckas ändra på något en kort tid, eller får lite framsteg här och där och saker ser lite ljusare ut i några dagar, veckor eller till och med månader – sällan mer. Men i längden återgår allting till sitt egentliga skick, som ett bungyjumphopp där vi har repet kring benen, gör ett hopp ut i friheten som sträcker ut repet jättemycket … och så dras vi tillbaka och repet är fortfarande kvar kring benen.

Så ett gott råd ur Divine Truth-perspektivet, eller helt enkelt ur ett perspektiv där själen och Guds lagar är verkliga och alltid fungerar som det är skapat för att fungera, är att visualisera så mycket man vill, känna sig jätteglad över de önskade resultaten och fantisera om hur härligt det är att uppleva dem här och nu – men också vara villig att låta Gud visa oss på olika sätt varför vi inte redan har det så.

Och när vi blir medvetna om det som kommer upp, som är något helt annat än vad vi känner i våra glädjebilder, i affirmationerna, så är det bästa vi kan göra att låta de råa känslorna och bilderna från smärtan och alla våra försvarskänslor komma upp och kännas och lämna oss en gång för alla. Det är på det viset vi till slut uppnår våra glädjeönskningar i livet – genom att inte längre ducka för de svarta, plågsamma, mörka och skrämmande delarna som vi ändå hela tiden går runt med inom oss, tills vi gör oss av med dem.

Tricket är att låta glädjen leda en genom smärtorna, och inte ge upp på vägen till det vi önskar oss. Det jobbiga försvinner, ganska snabbt till och med, om vi bara slutar trycka undan det hela tiden och istället låter det komma upp och ur oss. Tar vi ansvar för vad vi går runt med för jobbiga känslor, så kommer vi på det viset växa och med tiden istället vara ansvariga för att vi får mer glädje i våra liv.

Och det är ju det vi försöker göra med våra affirmationer, eller hur – ta eget ansvar för att glädjen ökar i våra liv. Vi har ofta bara inte förstått vad det är som behöver hända för att det ska bli så som vi önskar. Och ibland tolkar vi det som att vi “instruerar universum” eller “ber Gud att ge oss något” eller “att våra tankar är så kraftfulla att de blir verklighet”. Och även om inget av de tre sätten att se på det är helt korrekt var för sig, så innehåller de en del sanning ändå, och det känner vi, och så står vi där förvirrade och undrande över vad det är som saknas i ekvationen.

I själva verket så har Gud skapat ett universum som formas efter vad våra själar innehåller, men som samtidigt försöker korrigera allt kärlekslöst som finns i våra själar, och därför så finns både önskelagen och attraktionslagen i ett fantastiskt samspel – du önskar dig i glädje och önskelagen gör att det kommer, och kommer det inte så visar attraktionslagen istället vad som är i vägen i din själ, vad det är som tar upp den där platsen inom dig där du inte är enbart glad just nu, utan snarare har andra känslor, som t.ex. skam, förakt, sorg, rädsla eller ilska. Och så snart du tömmer ut de känslorna från den platsen, så finns det inget hinder i vägen för att önskelagen ska leverera det du önskar dig och visa dig vägen dit.

Så önskelagen är det som svarar på våra affirmationer, och attraktionslagen är det som svarar på det som är i vägen för att våra affirmationer ska kunna besvaras. Har vi hela tiden med oss den här “formeln” när vi väljer allt vi vill göra med affirmerandet, så kommer det bli en rak, känslosam och väldigt effektiv väg till de resultat vi längtar efter att få uppleva och ha i våra liv.

Det är väldigt ovanligt att “folk därute” som lär ut affirmationer, visualisering och till och med kanaliserat/förmedlat material som från Abraham genom Esther Hicks, inser vilket stort hinder våra inre smärtor och känslomässiga föreställningar är, och än mindre hur vi kan ändra på den saken. Det gör det ofta lite snurrigt att lyssna på vad de förmedlar, och det kan ta lite tid även när vi hört de här sakerna om själen och Guds lagar genom Divine Truth att reda upp i vad som är vad egentligen. Våra gamla känslor och föreställningar är ju kvar inuti oss och påverkar hur vi tolkar saker, och vår fasad gör allt den kan för att behålla locket på över våra smärtor, så det finns mycket som distraherar och förvirrar och bidrar till de gamla illusionerna när vi vill göra det här på rätt sätt.

Det är samma sak när vi vill fixa yttre problem i våra liv med enbart yttre lösningar över huvud taget – så länge vi ignorerar själens tillstånd och behov av att läka, så kommer de yttre lösningarna bara bli tillfälliga, kräva massor av viljestyrka och kreativitet, för att inte tala om yttre resurser, tid och andra människors engagemang många gånger.

När vi istället väljer att fixa yttre problem i våra liv med inre förändringar, så kommer det yttre nästan falla på plats helt av sig självt – vi kanske bara får en impuls att gå en annan väg till jobbet, och där står det på en skylt i ett fönster att de söker efter någon med exakt din kompetens till precis de arbetsuppgifter du visualiserat om att få jobba med – dagen efter en rejäl känsloomgång där du till slut grät över hur din pappa hela tiden ignorerade dina försök att imponera på honom och istället kritiserade det du visade upp.

Attraktionslagen och önskelagen svarar på saker du känner inom dig. Enklare blir det egentligen inte.

<3

Foto: Helena Tuulasdotter